Jacob Tegengren och hans syskon

04.06.2008 kl. 00:00
Det har i år förflutit 50 år sedan författaren Jacob Tegengren dog. På grund härav och då många undrat över vad det blev av syskonen Tegengren, vill jag ge en presentation av dem alla. Detta är möjligt tack vare flitig släktforskning av bröderna Tegengren och skriftväxling syskonen emellan samt släktböcker
och –kalendrar, samt mina egna intervjuer med medlemmar av Tegengrensläkten.

Släktens rötter
”Den Tegengrenska släkten går att följa i rakt nedstigande led till sekelskiftet 1500”, skriver Gunilla Fryksén, vars farfar var Jacob Tegengrens yngste bror Felix.
Släktnamnet Tegengren är finlandssvenskt, trots att släktens bakgrund på fädernet såväl som på mödernet i ett historiskt perspektiv finns i Sverige och Skottland. Det var nämligen så att då stamfadern Jon Larsson i början av 1700-talet flyttade österut inom Svea rike, närmare bestämt till Malax från Tegby socken inom nuvarande Umeå stad, så tog man bildligt sagt en del av Tegby socken med sig till Österlandet och det blev namnet Tegengren. Hungersnöden var stor i Umeåtrakten vid den tiden. Som skräddare kom han till Malax för att senare bli vasabo. Han nämns första gången i Vasa rådstugurätts protokoll för den 12 och 13 mars 1731. Senare uppges han ha suttit som torpare i ”Malaks” och försålt husen därstädes åt sockensmeden. Inga ägor fanns under torpet. Jon Larssons gifte sig på äldre dar med Margareta Spolander, som var 15 år yngre än Jon och hade sina rötter i i byn Spöland vid Vindälvens strand i Västerbotten. Något protokoll talar om änkan Karin Eriksdotter och hennes avlidne sonson Carl Tegengren. Hon skall ha varit Elisabet Brunells svärmor(1707-1757), gift 1732 med Erik Sandman(död 1765)År 1730 omtalas Kristina Tegengrens moder Margareta Spolander, död 1755 ,85 år gammal. 
Efter stora ofredens slut valde Jon Larsson slutligen att lämna Västerbotten, 65 år gammal. Han hade då hustru och två vuxna söner. Erik (f.1697) och Jonas (f.1699), en giftasvuxen dotter, Christina,(f.1700), två söner i tonåren Lars och Anders och en flicka Brita (Birgitta), som då var 11 år. Efter Vasa brand flyttade familjen undan eländet tillbaka till Malax och bodde i Åminneborg. Omsider när ”nya Vasa” blev planerad, återvände familjen till Vasa, där man hade flera olika boplatser.

Jon Larsson finns antecknad som bonde i Tegby före 1731.Han var gift med Anna Tegman (1721-1772). I äktenskapet föddes barnen Jonas 1699, Kristina 1700, Brita,(förekommer som fadder 1730, då hon var ogift) Anders 1709, Lars(bodde redan 1731 i Vasa, död 1742 som ogift) och Erik 1730. Det var näst äldsta sonen Jonas, skräddarmästare,  som fick sonen Reinhold (1738-1791) sedermera handlande och stadsfiskal i Vasa, gift med Brita Helena Widlund (1728-1813). En av deras söner hette Jacob Reinhold (1761-1831), likaså handlande och stadsfiskal i Vasa. Han gifte sig med Sara Katarina Vidmark (1766-1828). I  äktenskapet fanns fyra barn varav en var Jacob Fromhold Tegengren (1873-1867) I det äktenskapet med Lovisa Ramstedt föddes Ernst Wilhelm 1835, som blev hovrättsråd i Vasa hovrätt. Han blev som sina föregångare jurist och en mycket framgångsrik sådan i Vasa. Han tog bl.a. initiativ till grundandet av stadens första tidning, ”Wasa tidning” Efter pensioneringen flyttade familjen till Helsingfors. Ernst Wilhelm dog 1910. Han var gift med Aline Irene Boy, dotter till kronolänsmannen i Sotkamo och hans hushållerska Elsa Päähkönen, född den 5 oktober 1837, död i Helsingfors den 29 januari 1913. Aline blev faderlös redan vid fem års ålder och växte upp hos sin farbror Carl Johan Boy, hovrättsråd i Vasa, i hans hem Sandviks gård i Vasa, senare adopterad av sin fars bror när denne återvände till Sverige och sålde Sandviksområdet till Vasa stad. Anna Aline Boy(1837-1913) hade släktrötter i Sverige och Skottland. Ernst och Aline blev Jacob Tegengrens föräldrar.
Vid Jacob Tegengrens födelse var familjen bosatt, inte i Sandviksvillan, vilket  många trott, utan i en röd liten stuga i två våningar på området. Detta hus, som Ernst och Alice Boy och deras stora barnaskara hade som sitt sommarhem, finns presenterad bl.a. i Eija Piispalas undersökning ”Vanhan Vaasan puutarhojen ja puistojen historiaa.”( ”Vaasan läänin ymperistökeskus 2002”)
Enligt bilden i undersökningen bestod bostaden av  kök, matrum och sal med trädgård utanför. I denna villa fick makarna Ernst Wilhelm Tegengren, född 22.10.1835 i Vasa och hans maka Aline Boy, 8 barn.

Syskonen Tegengren:

Från den äldsta till den yngsta var syskonen Tegengren följande:
Karl Wilhelm f.1868, Lovisa Irene f. 1870, Ernst Gustaf f.1871, Elsa Maria f.1873, Jakob(senare Jacob) f.28.08.1875, Elis Östen f.08.05.1877, Klas Edgar,f.07.07.1879 och slutligen Felix Reinhold f.05.05.1884. Av barnen flyttade Lovisa Irene till Helsingfors 1899,Gustav 1897, Elis 1898, Klas 1899 likaså Felix. Föräldrarna med de övriga barnen fann slutligen för gott även de att flytta efter barnen år 1899 till Helsingfors.

Jag presenterar barnen från den äldste till den yngste:

 Ernst Wilhelm, studerade till agronom vid Mustiala lantbruks- och mejeriinstitut,
varifrån han utdimitterades som agronom 1895 och blev som 27 åring vald till disponent för Kjuloholms fideikomiss. En befattning, som han blev trogen hela sitt liv. På grund av tuberkulos i sin ungdom blev hans ena fot så skadad att han blev beroende av en spark som kommunikationsmedel. Han kunde gå endast kortare avstånd utan stöd, men klarade sitt yrke galant. På äldre dar byggde han sig ett hus på fideikommissets område (?) (Kepolan nummi) och hann som förtidspensionerad njuta sitt otium en tid. Sin maka fann Wilhelm på äldre dar på Puolimatka gård, nämligen Anna Lundström. Hon var 12 år yngre än Wilhelm, född  1880. Äktenskapet blev barnlöst. Anna levde många år som änka, anställd som bibliotekarie. År 1934 dog Wilhelm och är begravd på Köyliö församlings gravgård. Vid begravningen läste Jacob en vacker och vördsam dikt till sin brors minne. Wilhelm verkade som disponent 30 år, 1895-1925. Han debuterade som författare år 1906 med prosaboken ”Längtan och andra skisser”. Något mer författarskap blev det inte. Men vid besök på Mustiala lantbruksinstitut, fick jag  det intrycket att han uppträde mera med lyrik där än vad Jacob omsider gjorde på samma institut. Nämnas kan att utbildningen av agronomer i Mustiala pågick till år 1908, då verksamheten flyttade till Helsingfors universitet.

Lovisa Irene
Irene drabbades av en svår sjukdom i barndomen och blev dövstum. Bröderna Tegengren sörjde mycket häröver, liksom föräldrarna. Av skriftväxlingen mellan bröderna framgår att bröderna turades om att stå för kostnaderna, kontakterna och alla de arrangemang som det innebar att ge vård på Härnösands dövstumskola i Sverige, innan det blev för Irene att få sin vård på Borgå dövstumskola. Hon dog i Borgå den 16 november 1936 och stoftet vilar i familjegraven i Helsingfors. Hon var medlem av dövstumföreningen c. 20 år.

Ernst Gustav
Gustav den tredje blev liksom flertalet av syskonen student från Vasa Svenska lyceum 2 juni 1889. Han blev filosofiekandidat 1894, avlade pedagogie examen 1901, blev filosofielicentiat 1906 och doktor 1907. Gustav verkade som lärare i matematik och fysik vid Nya svenska samskolan i Helsingfors från år 1896, blev lektor i matematik och fysik 1899 och i kemi 1901. År 1909 blev han lektor vid Ekenäs seminarium och år 1915 flyttade han till motsvarande arbete i Borgå., där han också blev äldre lektor och rektor år 1916. Han har utgivit många skrifter (läroböcker) inom sitt verksamhetsområde. Han var en flitig skribent i olika tidningar, däribland Vasabladet. Gustav Tegengren gifte sig 21 maj 1901 i Helsingfors med Elin Olga Sofia Österberg född. 12.12.1881. I äktenskapet föddes tre barn, Solveig Elsa, Pär-Erik och Åsa Helena. Gustav Tegengren blev sedermera skolråd och var verksam på skolstyrelsen i Helsingfors. Han dog år 1951.

Elsa Maria
Om denna dotter, som dör vid 16 ålder i Vasa den 5 juli 1889  i hjärntuberkulos, har släktforskarna eller annan forskning än så länge inte lämnat några närmare upplysningar.

Jacob August
Jacob började sina läroverksstudier, liksom sina bröder i Vasa svenska lyceum.  När han tillsammans med sin bror Elis började besöka den nya Frälsningsarmens möten i Vasa och blev förälskad i en frälsningssoldat uppstod problem. Elis och Jacob varnades av rektor och hans närmaste medarbetare för det oanständiga för en läroverkselev( Jacob) att uppträda offentligt i en park med en annorlunda klädd flicka med en duk på huvudet. Det ansågs inte lämpligt för en läroverkselev. Bröderna Tegengren fortsatte det oaktat med att gå på mötena. Följden blev att Elis relegerades från läroverket. Föräldrarna Tegengren drog slutsatsen att så skulle inte få ske med Jacob. Följden blev att han fortsatte sin skolgång i Finska lyceet, varifrån han blev student 1896. Efter studentexamen följde han sin äldsta bror Wilhelm i spåren, sökte och blev antagen till Mustiala Lantbruks- och mejeriinstitut. Härifrån utexaminerades han som agronom år 1899. Följande år sökte han och valdes till rektor för Ålands folkhögskola. Längtan till hembygden var dock så stark att han redan följande år sökte till den nystartade folkhögskolan i Närpes och blev dess första rektor.  Folkhögskollärarlönerna var små. Jacob Tegengren, som i övrigt trivdes mycket väl med Närpesborna och skolans elever, sökte som filialföreståndare till Nordiska föreningsbankens filialkontor i Vörå. Ekonomiska bekymmer var största orsaken. Brodern Gustav gratulerade, men hoppades att Jacobs musa inte skulle tystna. Jacob blev vöråbo den 1 juli 1915. I denna sin tjänst stod han kvar 25 år till dess en ”hjärtåkomma” medförde pensionering vid 65 års ålder. År 1946 flyttade han till sonen Ingmar som blivit bankdirektör i Oravais. Där bodde han i samma hus som sonen. Längtan till Vörå förde honom tillbaka till Vörå senhösten 1955. Hösten 1956  den 25 november, dör Jacob Tegengren på centralsjukhuset i Vasa till följd av två hjärtinfarkter. Agronomen, författaren, ornitologen, amatörarkeologen, hembygdsforskaren, museimannen minne vårdas av Jacob Tegengren-Sällskapet sedan år 1985. I år har det förflutit 50 år efter skaldens död. Minnet kommer att firas 2007, då alla uppgifter om hans livsverk blivit tillgänglig för forskningen. Tegengrendagen den 25 november vill jag befinna mig i Åbo.

Elis Östen
Av det ovan nämnda har redan framgått att Elis Tegengren var elev i Vasa svenska lyceum, till vilket han fick återvända efter relegeringen, och blev student där år 1896, samma år som Jacob blev student från finska lyceet. Efter studentexamen fortsatte Elis med juridiska studier åren 1897-1900 vid Helsingfors universitet. Han fick avgångsbetyg från Handelsinstitutets i Helsingfors  fackavdelning den 15 dec. 1902. Därefter fick han anställning vid Edlundska bokhandeln i Helsingfors från den 1 mars 1903 till den 30 april 1904 varefter han flyttade över till Akademiska bokhandeln. Där stannade han till slutet av år 1917. Från ingången av 1918 blev han disponent för Waseniuska Bokhandeln i Helsingfors. Han blev även direktionssuppleant i AB Söderström & Co och medlem i direktionen för Holger Schildts förlagsaktiebolag från år 1919(Jacobs förlag). Han gifte sig med Karin Maria Rehnström, dotter till  hovrättsrådet Julius Akates Rehnström. Juridiken stod högt i kurs i Tegengrensläkten. Elis var den enda av syskonen som på äldre dar återkom till födelsebygden Vasa, bodde på ålderdomshem i slutet av sitt liv(det s.k.”Gubbhemmet”). Nämnas kan att även Else Tegengren ville flytta till Vasa de sista levnadsåren, men Jacob fick som han ville: Stanna i Vörå så nära naturen som det bara var möjligt.

Klas Edgar
Klas inskrevs i Vasa svenska lyceum 1889 och blev student 1997. Han flyttade liksom de flesta av syskonen till Helsingfors. Det skedde år 1899. År 1904 gifte han sig med Toini Maria Antman. Han dör blott 34 år gammal år 1914. Klas Tegengren avlade högre rättsexamen 1902 och blev samma år auskultant vid Vasa hovrätt. Efter att år 1904 ha avlagt högre förvaltningsexamen, blev han kopist i senatens ekonomiedepartiment och tjänstgjorde senare i jordbruksexpeditionen, från år 1911 som kanslist. Från 1906 tjänstgjorde han som kanslist på medicinalstyrelsen. Det berättas om honom att han ”var av ett ovanligt gladt och soligt lynne”. Han var en god sångare och tillhörde även ”sällskapet M.M.” I de nekrologer som finns på Brages pressarkiv om Klas död genom förgiftning i egen bostad, berättas om det efterlämnade brev, enligt vilket han skrivit till sin hushållerska att han hade blivit trött på livet (Hbl 19.04.1914).Gårdskarlen fann honom ligga livlös på golvet i badrummet. (Hbl.20.04.1914). I tidskriften Politiken för den 28 april skall enligt Hbl, två dagar senare Charles Kjerulf ha skrivit en dödsruna om ”En munter musikants död”. Vid ett körbesök i Danmark hade han väckt uppmärksamhet som ”en ung skallig man, som vid hvarje tillfälle for upp som ett troll ur sin dosa för att utbringa ”kvinnans skål” i de mest glödande och entusiastiska ordalag med verklig poetisk flykt och fantasi”. I dödsrunan heter det vidare: De flesta gissade att han var en universitetsprofessor med ungdomliga aspirationer, och så visade det sig att Klas Tegengren – ty det var talarens namn –var en 23-årig, lifsglad jurisstuderande, som blott hade egenheten att vara så flintskallig som ett ägg.” Som sångare var han en förträfflig andra bas, hade ett härligt humör, var av fin familj( en bror till den kände diktaren) och själv ett godt huvud, som man kunde vänta sig mycket av”, berättar Hbl den 30.04.1914.Vid sin död var Klas änkling.

Felix Reinhold
Den yngste i barnskaran var slutligen Felix Reinhold. Han blev student från Vasa svenska lyceum den 1 okt. 1901. Fil.kand 1904, elev vid kungliga Tekniska högskolans i Stockholm fackskola för bergsvetenskap 1905-1907. Blev biträdande geolog vid Sveriges geologiska undersökning 1907,och fil.lic i Uppsala 1908. Han blev svensk medborgare 1908 och tjänstgjorde vid SGU (Sveriges geologiska undersökning) som  statsgeolog 1909. Malmgeolog i –1918 kinesiska regeringens tjänst 1914-1917, åtnjutande tjänstledighet från sin tjänst i Sverige. Återvände till sin tjänst i Sverige 1917, men tog avsked 1919. Då blev han chef för Svenska Diamantbergsborrningsaktiebolagets konsulterande avdelning från den 1 jan. 1919. 1922 återvände han till Kina och verkade först som geologisk rådgivare hos Kailian Mining Administration och några år senare tjänstgjorde han för den manchuriska provinsregeringen i Mukden. Felix Tegengren hade hela världen som sitt arbetsområde. När han lämnat Kina väntade honom uppdrag, på New Foundland och Filippinerna, och när han återvänt till Sverige 1944 som expert åt Boliden Gruv Ab hade han malmgeologiska uppdrag i Finland, Norge, Sovjetunionen, USA, Kanada, Japan, Malajstaterna och Brasilien. Åren 1954 – 1957, då han alltså var över 70 år, arbetade han i Mocambique och Angola samt Grönland, allt som expert för Bolidens räkning Han gav ut ett tiotal skrifter inom sitt yrkesområde. Bl.a.  ”Jordens järnmalmstillgångar” 1910 och Sveriges äldsta metaller. Han flyttade som ogift från Vasa till Helsingfors den  05.05.1884. Gifte sig i Stockholm med Anna Maria (Maja)Johansson Korth den 19 juli 1888. I äktenskapet föddes sönerna Arne Reinhold i Peking 18.nov. och Tore 1920 i Peking 1914. När äldste sonen Arne, under sin skolgång hemma i Sverige drabbades av blodförgiftning och avled innan föräldrarna hann hem, beslöt Maja  att återvända till Stockholm med den yngste sonen Tore. Äktenskapet blev inte särskilt lyckligt på grund av de långa avstånden mellan Sverige och Kina. Makans hälsa lämnade en hel del övrigt att önska. Efter makans död, och vid 70 års ålder, ingår Felix nytt äktenskap med den 28 år yngre Finlandsfödda tjänsteflickan Gunhild Högbacka, som under många år hjälpte till i hushållet i Danderyd i Sverige. Hon var från Terjärv med rötter på fädernet i Esse. Mamma var Terjärvbo. I Felix andra äktenskap föddes tre pojkar. Med en av sönernas döttrar, Gunilla Fryksén, har Jacob Tegengren-Sällskapet goda förbindelser. Hon besökte sällskapet senaste höst. Som forskare är hon till stor glädje i den fortsatta kartläggningen av Jacob Tegengrens livsverk, som pågår dels av Erik Liljeström, som vill göra en biografi över Jacobs livsverk och dels av styrelsemedlemmen sedan starten Bengt Jussil, som skriver sin doktorsavhandling om ”De existentiella frågorna i Jacob Tegengrens diktvärld.”

I det Tegengrenska barndomshemmet var det mamma som ständigt var hemma med barnen, medan den framgångsrika pappan upptogs till stor del av dygnet med sitt arbete som hovrättsråd, medan allt vad det innebar.

Det är inte att undra på att Jacob i så varma, lyriska ordalag, ofta återkommer till sin mor. Även i sitt eget äktenskap klarade han alla svårigheter tack vare sin tappra, musikaliska hustru Else, som var martha, vid sin sida.

Erik Liljeström
ordförande i Jacob Tegengren-Sällskapet rf

Källor: Släktutredning från Vasa svenska församling
            Den s.k. Wilskmanska släktboken
            Släktkalender II utgiven av Söderströms bokförlag
            Gunilla Fryksén(f.Tegengren),Göteborg: ”En första sammanställning av
            den Tegengrenska familjehistorien ca 1500-1900”
             Brages pressarkiv
            Skriftväxling mellan bröderna Tegengren
            Uppgifter av nulevande medlemmar av Tegengrensläkten
            i Finland och Sverige   
            Vasa Svenska lyceum Elevmatrikel 1874-1974,Historik 1949-1974

 

 

 

 

Erik Liljeström