Artikel

Ingvald Back ny ordförande 2016

Marja-Lena Södergård
03.11.2016 kl. 14:10

Aktuellt 2011


”Det unga det friska måste fram”

När Jacob Tegengren år 1922 utkom med sin lilla skrift ”gulnade blad” som innehöll fem grupper av tal, dikter m.m. till Folkhögskolan, Ungdomsrörelsen, Hembygden, Sången och Jorden, ägnade han kapitlet tre åt ungdomsrörelsen. Inte bara det, han tillägnade boken i sin helhet åt ungdomsrörelsen med orden:
”Österbottens svenska bygde-ungdom, som under min verksamhet på folkbildningens fält städse stått för mig sund, stark, självständig och löftesrik, ägnar jag dessa blad.”
Den första dikten i kapitlet ungdomsrörelsen hade han skrivit år 1909, i Närpes folkhögskola, där han startade elevförbundet och blev tillsammans med sin fru Else hedersmedlem. Det är denna dikt ( se nedan) som Tegengren-Sällskapet nu lägger som grund för den ungdom som vi hoppas vill vara med och tävla om en dikt/och eller låt. Tävlingstiden utgår den 15 november 2011. Bidragen inlämnas i slutna kuvert till Erik Liljeström, Skidstuguvägen 5, 66600 Vörå. Närmare information ges via nätet erik.liljeström@netikka.fi. Tävlingen sker med stöd av Svenska Folkskolans vänner. Rent konkret önskar vi inom Sällskapet få många nya, unga medlemmar med i vår förening. Ett antal mindre stipendier utdelas samt tröstepriser i form Sällskapets 25 års historik.

Redan under Närpesåren kallades Jacob Tegengren som ”Ungdomens    vän” Han kunde fånga ungdomens intresse för hembygden, fåglarna, blommorna, hembygdsforskningen, arkeologin och historia, ja inte minst jordbruket. Han kunde tala om gödsel, så att bönderna grät, sägs det. Vitsordet ”Det svenska Österbottens skald” som gamla lyceister vid Vasa svenska lyceum förärade honom år 1953 och uppsattes på Sandviksvillan i Tegengrens närvaro, vittnar om hur uppskattad den mångsidige skalden var. Det är med stort intresse och mycken glädje jag för närvarande försöker åstadkomma en biografi över skaldens livsverk.

”Det unga det friska måste fram,
det längtar att murar bräcka.
Det reser sig stolt som furans stam,
det häver sig fritt som böljans kam,
och intet dess fart kan stäcka.
Det stormar fram och dess högsta lust
är våga för sanning och rätt en dust,
och ingen makt kan förskräcka
det eviga unga och käcka.

Det jublar, när nattens mörker flyr
för morgonens strålar klara.
En evig stjärna dess vandring styr,
det fruktar ej våld och fara:
ju högre den hotfulla stormen gnyr,
          dess högre vågen skall hävas,
-det unga kan ej förkvävas.

Det finner intet för svårt och tungt,
när det gäller att ljuset värna.
Den stjärna, som står över allt, som är ungt,
är hoppets gyllene stjärna.
Den vingar vår gång, den eldar vår sång
vid skenet av den syns ej vägen lång,
vi följa den villigt och gärna

Den leder mot vinkande morgonrodnad,
mot framtidens ängder rika,
där skyggt för den stigande solens brand
De skymmande skuggor vika.
det unga, friska för världen fram,
det reser sig käckt som furans stam,
det skall aldrig sin fana svika.”


   Jacob Tegengren

Erik Liljeström
erik.liljestrom@netikka.fi